Förskolorna pedagogiska deklaration 

 

Vår syn på kunskap

 

• Kunskap är förmågor som erövras och utvecklas när barnen ges de rätta förutsättningarna för detta.

• Kunskap är levande och värdefullt och något man tar in hela livet, det är en ständig process.

• Kunskap kan erövras överallt och i alla sammanhang, med hela kroppen och mellan alla individer.

• Kunskap finns i olika former- som till exempel socialt samspel, faktakunskaper, kunskaper i språk samt digitala och estetiska uttryckssätt.

• Kunskap möjliggör självständighet och ansvarstagande.

 

Vår syn på lärande

 

• Lärande skall vara lustfyllt, utmanade och lockas av nyfikenhet.

• Lärande är en ickelinjär process och olika lärprocesser går in i varandra och stärker lärandet.

• Lärande sker i ett samspel mellan olika människor, material, miljöer och situationer. 

• Lärande sker i utforskandet och på många olika sätt, med olika sinnen, med hela kroppen och med alla uttrycksformer- hundraspråkigheten.

• Vi ger barnen ett mångsidigt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Alla barn har olika intressen, kompetenser och inlärningsstrategier. 

• Vi ger barnen verktygen att ta reda på svaren istället för att lära ut.

 

Vår syn på barn

 

• Vi ser barnen som samhällsmedborgare och varandras medmänniskor redan från födseln, de är lika betydelsefulla och lika mycket värda som vuxna redan när de föds.

• Vi ser barn som kompetenta, betydelsefulla, nyfikna och vetgiriga individer och behandlar/bemöter barnet så. 

• Vi vill ge varje barn tillit till sin egen förmåga. Tro på sig själv och att klara av. Visa hänsyn och se både sina rättigheter och skyldigheter. Samspel och respekt!

• Vi vårdar barnens kompetenser och har tillit till dess förmågor, lyssnar till dem med nyfikenhet och respekt.

• Barnen formas hela tiden. De har en inre drivkraft och lust att lära och utvecklas. Barn har en inneboende vilja att vara i sociala sammanhang och att det är vår roll som pedagoger att skapa förutsättningar för att alla barn ska känna samhörighet och delaktighet.

 

Ett professionellt förhållningssätt 

 

Vi förutsätter att vi alla gör vårt bästa. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor. Alla har rätt att bli lyssnade på.

• Att skilja på privatliv och arbete, privata värderingar stannar hemma. På jobbet följer vi läroplanen och förskolans riktlinjer och sätter barnens behov och rättigheter först.

• Vi följer förskolans värderingar och ställningstagande när vi är på jobbet.

• Att ha ett positivt förhållningssätt, tala gott om och se alla kollegor, föräldrar och barn. Att möta dem, gå fram och heja, involvera barnen mer vid överlämning med föräldrar, inte prata ”över” deras huvuden eller lyfta allt ”dåligt” framför barnen. (Nytt formuleringsförslag i grönt)

• Vi involverar barnen vid överlämning med föräldrar - pratar hellre till än om barnen och lyfter inte bekymmer inför barnen. Vi talar gott om kollegor, föräldrar och andra barn.

• Vi är positiva till andras förslag, respektera varandras arbeten, se varandras olikheter som styrkor.

• Om det uppstår en situation med en kollega tar man inte diskussion i barngrupp utan reflektera med kollegor i efterhand för att skapa förståelse för situationen. Vi vill vara goda medmänniskor  och att var och en tar ansvar för sitt bemötande.

• Stötta varandra över gränserna, inte bara se till vad som är bäst för sig själv eller sin egen hemvist.

• Närvarande och lyhörda pedagoger som vägleder barnen.

• Ha tydliga roller, samsyn och förståelse för vårat uppdrag och kunna ha en dialog.

• Vi behöver kunna både ge och ta konstruktiv kritik och ha rätt att ångra/ompröva sig/sina tankar.

 

Våra pedagogiska grundpelare

 

• Reggio Emilias filosofi

• Vi fostrar demokratiska världsmedborgare

• Projekterande arbetssätt, att inte veta vart processen tar vägen utan barnen leder processen, våga låta det ta tid, att smittas av varandra- lyssnandets pedagogik.

• (Hemvist- )barngrupperna är åldershomogena och varje barngrupp har en hemvist med ett rikt material väl anpassat för att utmana och utveckla barnen i deras proximala utvecklingszon. 

• Miljön ska vara anpassad efter ålder och erbjuda ett rikt material som berikar barnens hundraspråkighet. Varje hemvist har bland annat bygghörna och ateljé.

• Mötet mellan människor eller mellan människa och material är viktigt. Torget är vår mötesplats.

• Uppdukning och presentation är noga genomtänkt.

• Vi väljer material och leksaker med omsorg och strävar efter att komplettera det man inte har/ser hemma.  Vi har få ”färdiga” leksaker, utan tillhandahåller mer okodat material, naturmaterial, återbruk etc.

 

• Permakultur

All permakultur följer tre gyllene regler:

• Visa alltid omsorg om planeten jorden- vi har trots allt bara en planet att tillgå. 

• Visa alltid omsorg om människorna på jorden- utan andra människor går vi under.

• Återför alla typer av överskott av det du gör till planeten eller till människorna på jorden- och då menas allt: sopor, fallfrukt etc.

Vi pratar med barnen om hur alla liv är viktiga - svampen, trädet, insekterna. Samexistens. Alla sinnen.

​

Våra gemensamma ställningstagande

 

• Barnens rätt till vila/sömn 

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till vila. Vi anser att barnen behöver vila eller varva ner under dagen, vilostunden ser ut på olika sätt i olika åldrar.

 

• Kulturell kvalité 

Vi vill ge barnen kulturella upplevelser som visar på mångfald och bredd. Genomtänkta val som väcker tankar och känslor både inom fin-kultur, populärkultur, musik, konst, de hundra språken osv. Kultur är föränderligt och vi strävar efter att komplettera hemmen och tillföra något annat tex variationer i barnsånger, mångfald och kvalitet i litteratur, vilka filmer vi visar.

 

• Estetik vår tilltro ”de hundra språken”

Det är lustfyllt att få uttrycka sig på olika sätt. Det är också viktigt och en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sin vilja, tankar, åsikter och känslor.

 

• Vi använder barnens bilder istället för vuxnas färdiga schabloner, utskrivna bilder etc. 

Vi vill inte hämma barnen i deras kreativa skapande utan vi vill att barnen ska få tänka själva om hur saker ser ut och vara delaktiga i processen och vara delaktiga. Deras bilder ska tas på allvar. 

Vi vill visa en mångfald och material som inte bara kan användas till en enda sak.

Det är viktigt att prata med barnen om att man lånar barnens bild.  

 

• Nätverkande mellan barn, kollegor (kollegialt lärande), med vårdnadshavare, organisationer, omvärlden. 

Genom tvärgruppsreflektioner, hållbarhetsmarknaden, arbetsdagar, samvaro och att vara en del av de arbete som görs stärks Vi-känslan och gör oss rädda om vår förskola. Vi vill sträva efter att vara en del i samhället genom att tex ställa ut på museum och synas, hitta samarbeten och därigenom lyfta barnens röst och skapande i samhället och kulturen. 

Vi ser det som positivt att lära känna föräldrarna och se vilka kompetenser de kan bidra med. 

 

• Kalas 

Vårdnadshavarna uppmanas att bjuda alla barnen i gruppen om de har kalas. De får då sätta upp lappar om kalas på barnens hyllor. Vi föreslår till föräldrarna att de kan slå ihop sina kalas för att de ska kännas lättare ekonomiskt, platsmässigt och kravlöst. Det blir också ett sätt för familjerna att lära känna varandra och nätverka mellan varandra. 

 

• Vi möter barnen utifrån deras person/känsla istället för yttre attribut. 

Vi försöker att prata om funktion eller känsla tex när de gäller barnens kläder, frisyr och så vidare för att motverka stereotypa könsroller.